VI BOR PÅ HELENEBORGSGATAN 44

Husets historia

Malmgården som flög i luften

 

 

Foto: Kasper Salin 1910, tillhör Stockholms stadsmuseum, nr F 3809.

Vår del av Söder var rena landet när Stockholms stad 1906 köpte malmgården Heleneborg. Snart fick området stadsplan, kvarters- och gatunamn. Efter hand revs träkåkarna och våra stenhus började byggas. Är det fängelset vi ser i bakgrunden?   

En anledning till köpet av Heleneborg var att Stockholms stad tvingade familjen Nobel, som ägde malmgården Heleneborg, att flytta från stadens mark på grund av deras farliga experiment med sprängämnen. Delar av Malmgården hade flugit i luften vid den ”Nobelska smällen” 1864 när Alfreds lillebror Emil och sex andra dödades. Den kvarvarande Malmgården har vi strax norr om vårt hus. När fastigheten Heleneborgsgatan 44 byggdes hade Nobels verksamhet sedan länge flyttat ut till Vinterviken som då låg i Brännkyrka socken.

 

Gatan bebyggs

 

Foto: Okänd fotograf 1906-07, tillhör Stockholms stadsmuseum, nr C 2287.

Första hus på gatan blev 1908 Borgerskapets Gubbhus, nu Borgerskapets Enkehus.

Sedan fortsatte byggnationen. Det var på hästens tid. Fortfarande har några hus på vår gata infart till gården som fungerar för häst och vagn. Sophämtning skedde så, som här på Åsögatan 1934.

Bild: fotograf okänd, foto Stadsmuseet.

Men när vårt kvarter byggdes började bilen ta hästens plats. Vårt hus fick garage, och grannhuset pryddes – och pryds – stolt av ordet GARAGE i avskalad 1920-talsstil.

Vårt hus

Vårt hus uppfördes 1926-27. Rolf Bolin hette arkitekten som ritade huset i så kallad 20-talsklassicism. Han ansågs vara skicklig på fasader, och utformade även kvarterets norra huskomplex i den italienska flaggans färger: grönt-vitt-rött. Tyvärr avled Rolf Bolin (1895-1933) tidigt. Hade han fått verka längre vore han kanske mer känd. Förutom vårt hus gav han bland annat yttre form åt Sveavägen 35-39 och Norr Mälarstrand 58, samt andra bostadshus.

 

Även Bonnierhusets stiliga fasad mot Luntmakargatan 39-45 är Bolins verk.
Källa: http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/sok/searchResult.raa?ts=1576087950946

 

Inflyttarna

Ragnar Klange, blivande teaterdirektör, var i 35-årsåldern vid inflyttningen.

De första hyresgästerna flyttade in i vårt hus 1928. Stockholm, L M Ericssons hemvist, var då världens telefontätaste stad. Hela 30 personer blev telefonabonnenter, som det hette, i vårt hus. Enligt ”Röda boken” jobbade de som telefonist, elektriker, köpman, montör, målarmästare, spårvägsman, försäljare, sjuksköterska.

Det toppmoderna huset med hiss lockade hantverkare och medelklass, och köken hade plats för hembiträde. Det lilla fönstret i varje kök hörde till hennes sängalkov.

En skådespelare valde lägenhet här, Ragnar Klange (1893-1976). Han satte upp massor av revyer, regisserade, blev teaterchef. Kanske var det skådespelarens fru som ägde Lilly Klanges Sybehör? Den butiken låg på Pålsundsgatan, precis om hörnet. I nummer 1 på samma gata bodde förresten komikern Thor Modéen.

Ragnar Klange på skådespelarnas ålderdomshem Höstsol. Foto, 1940-tal, Sjöberg bildbyrå.